Syftet med denna studie var att undersöka hur chefer i organisationer arbetar för att utveckla samt tillvarata sin egen och de anställdas kreativitet i organisationerna. Fyra intervjuer genomfördes med chefer i fyra organisationer. Två av organisationerna var företag inom reklam och marknadsföringsbranschen som tjänar pengar på att vara just kreativa. De andra organisationerna var en hotellkedja samt en idéburen organisation som man vid första anblicken inte förknippar med kreativitet. Resultatet som kom fram var att samtliga chefer ansåg att kreativitet var något viktigt som de försökte utveckla inom sin organisation.

Kreativitet-en del av dig själv handlar om skillnaden mellan flickor och pojkars kreativa tänkande i förskolan. Resultatet visar att barn hämtar inspiration till sin kreativitet från sin egen erfarenhetsvärld..

Författare: Kim Jakobsson och Marcus Bjerhage           Handledare: Olle Duhlin              Examinator: Lars Lindkvist         Titel: Konsten att främja kreativitet ? En studie om ledarskap för kreativitet på olika hierarkiska nivåer                Bakgrund: Kreativitet har kommit att bli allt viktigare för företag och ledarskapet är ett mycket viktigt verktyg för att främja kreativiteten i organisationer. Det finns ett antal studier som tar upp olika områden inom ledarskap för kreativitet. Det saknas dock teorier som visar hur dessa områden skiljer sig åt beroende på vilken hierarkisk nivå ledarskapet utförs på.                 Syfte: Vår ambition med uppsatsen är att beskriva hur ledarskapet på olika nivåer inom företag påverkar kreativiteten hos de anställda. Detta gör vi för att kunna förstå eventuella skillnader och för att skapa ett sammanhang mellan olika områden inom ledarskap för kreativitet och vilken nivå ledarskapet utförs på.          Metod: Vi har använt oss av en abduktiv ansats med kvalitativ inriktning.

Samhället är föränderligt och påverkas av globala faktorer. Arbetslivet tvingas till kontinuerlig utveckling och anpassning till rådande omställningar. Företag och organisationer måste ständigt förnyas och utvecklas för fortsatt existens. Två begrepp som används i samband med utveckling och förnyelse i organisationer är kreativitet och innovation. Syftet med den här undersökningen var att beskriva och analysera vilka övergripande faktorer som ledare uppfattar påverka kreativitet och innovation i organisationen.

Uppsatsen undersöker faktorer som påverkar kreativitet i konstnärliga organisationer. Faktorerna har delats in i kategorierna process- och strukturfaktorer. Processfaktorer definieras som faktorer som är föränderliga över tid, medan strukturfaktorer är stabila över tid. Syftet med uppsatsen är bland annat att ge en breddad bild av faktorer som har betydelse för kreativiteten i konstnärliga organisationer. Uppsatsen utgår från en Grounded Theory-metod och baseras på kvalitativa intervjuer med personer som arbetar med film, respektive nycirkus.

Då den globala konkurrensen ökar ställs idag allt högre krav på organisationer att skapa innovationer, därmed måste organisationerna kunna tillvarata och främja medarbetarnas kreativitet. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur medarbetare i en global organisation, inom högteknologisk utveckling och produktion, upplever organisationsklimatet samt hur det upplevda organisationsklimatet kan påverka förutsättningarna för kreativitet. Studien baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetare på olika positioner, avdelningar och nivåer i organisationen.Studien tyder på att det delvis råder goda förutsättningar för kreativitet i den närmsta arbetsgruppen där klimatet är tryggt och medarbetarna är motiverade. Dessa förutsättningar tycks många gånger hämmas av en otydlig och inkonsekvent ledning som ger svagt idéstöd och genom bristande tillit skapar otrygga och passiva medarbetare genom hela organisationen. Studien tyder därmed på att den högsta ledningen har ett stort ansvar över om förutsättningar för kreativitet ska vara ett reellt värde i organisationen..

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts åt förhållandet mellan kreativitet ochkontroll. Forskning inom området påvisar motstridiga resultat, somliga påstår att kreativitetkan hämmas av kontroll, medan andra hävdar att kontroll kan främja kreativitet. Från ettstyrningsperspektiv är det viktigt att förstå vad ledare kan göra för att påverka kreativiteten,men ledarens roll i denna kontext är relativt outforskad. Syftet med uppsatsen är att utforskahur ledare kan påverka anställdas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativundersökning utfördes på ett företag där de anställda förväntades vara kreativa ochframbringa nya tekniska lösningar på problem som kunder efterfrågade.

Syftet med denna kandidatuppsats är att utforska hur ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i ett projekt. För att göra detta behandlas ämnena ledarskap och kreativitet och hur de påverkar varandra. Det tar sin utgångspunkt i valda teorier såsom faktorer som påverkar kreativitet, ledarskapsdimensioner inom projektstyrning samt situationsanpassat ledarskap. Genom dessa teorier skapas ett ramverk som sedan analyseras och diskuteras av författarna.I slutet presenteras sedan slutsatserna kring hur författarna ser att ledarskap kan påverka miljön för kreativitet i projekt och hur man som ledare kan tänka för att skapa en kreativ miljö för sina medarbetare..

Utbytesstudier utomlands sägs öka studenters kreativitet. Kreativitet och innovation, framför allt kreativa medarbetare är en viktig faktor för att företag ska vara framgångsrika i dagens allt hårdare konkurrens. Studenter inom företagsekonomi är framtida anställda och företagsledare, därför är det viktigt att undersöka om utlandsstudier verkligen ökar kreativiteten. Syftet med denna uppsats är att undersöka utlandsstudiernas påverkan på företagsekonomistudenters personliga egenskaper med koppling till kreativitet. Vi undersöker påverkan på kreativitet med hjälp av Big Five Inventory kategorierna noggrannhet och öppenhet då dessa personegenskaper anses påverka kreativiteten.  Resultat från genomförd internetenkät (N=111, svarsfrekvens=15,5%) visar på en ökning av noggrannhet men inte av öppenhet.

Begreppet kreativitet omna?mns vid flertalet tillfa?llen i la?roplanen fo?r grundskolan, fo?reskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11). Det redogo?rs dock inte fo?r na?gon definition av begreppet. Denna studie syftar till att lyfta begreppet kreativitet och fo?rso?ka finna definitioner av begreppet, dels ur ett generellt perspektiv och dels ur ett slo?jdspecifikt perspektiv.

Den här studien undersöker teoretiska definitioner av kreativitet, förhållandet mellan kreativitet och kunskap, och låtskrivares strategier för att uppnå kreativitet. Låtskrivande är den skapandeprocess som ska resultera i en färdig musikprodukt. Kreativitet innebär brytande av gamla regler och konventioner för att skapa någonting nytt. Varje musikgenre har specifika regler och konventioner för hur den ska låta och uppfattas, vilket då innebär att man måste ha kunskap om dem för att kunna skriva musik inom den valda genren. Detta kan få låtskrivarprocessen att förefalla som ickekreativ, trots att låtskrivande är känt som en konstnärlig och kreativ uttrycksform.

Syftet med studien är att genom tidigare forskning och verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare års utsagor ta reda på och åskådliggöra fenomenet kreativitet, kreativiteten hos elever samt hur denna kreativitet kan stimuleras och utvecklas. De frågeställningar som studien behandlar är vad som kännetecknar den kreativa eleven i bildämnet i grundskolans senare år? Hur verksamma pedagoger i ämnet bild inom grundskolans senare år uppfattar fenomenet kreativitet och om finns det skillnader i dessa uppfattningar? Samt hur man som pedagog kan stimulera och främja elevens kreativitet i ämnet bild i grundskolans senare år? Undersökningen består av ett resultat som visar på kreativitet som någonting komplext som både existerar inom oss och i den yttre världen, att kreativiteten innefattar en mängd egenskaper och i allra högsta grad är personlig. Resultatet visar även på kreativiteten som ett fenomen som både kan te sig kraftfullt och känsligt och att ett arbete med kreativitet ska tas på allra största allvar. I fråga om kreativitet och skola så visar studien på processen och meningsfullheten som viktiga faktorer i arbete med stimulans och utveckling av kreativitet.

I uppsatsen har vi valt att undersöka de motivationsfaktorer som ligger till bakgrund för att arbeta inom en kreativ miljö och huruvida det finns andra faktorer som påverkar den enskilde individens motivation. En kvalitativ undersökning har gjorts dels i två fokusgrupper (team) och dels som intervjuer med fokusgruppernas teamledare inom företaget, Ubisoft Massive Entertainment AB. För att ha ett bättre underlag innan intervjutillfällena har vi studerat olika teorier och artiklar som knyter an till de frågeställningar som vi har valt att ställa. Avslutningsvis har det empiriska materialet analyserats och diskuterats utifrån de teorier som handlar om motivation och kreativitet. Resultatet av undersökningen visar på tre övergripande områden som påverkar motivationen.

Vår läromedelsanalys syftar till att utröna i vilken utsträckning kreativitet förekommer i skriftliga uppgifter i tre läromedel i tyska. För att få svar på våra frågeställningar har vi gjort en kvalitativ analys utifrån variablerna; styrning, arbetsform och variation. Vi utgick ifrån teoretiska resonemang kring kreativitet och kursplanen 2000 samt Lpf94, vilka förespråkar såväl kreativitet som interaktion men också varierande arbetsformer. Resultatet utifrån läromedelsanalysen av läromedlen, Deutsch Optimal 1, Lieber Deutsch 3 och Meine Welt neu, visar att majoriteten av de skriftliga övningarna är starkt styrda och att det sällan ges utrymme för kreativitet. Läromedel ska fungera som hjälpmedel för att eleverna ska uppnå de mål som ställs upp i styrdokumenten, vilket vi menar att de undersökta läromedlen inte gör..

Sveriges regering kommer att presentera ett förslag till ny läroplan för grundskolan som ska börja gälla läsåret 2011/2012. Syftet med denna uppsats är att utreda begreppet kreativitet och sätta det i relation till den nya läroplanen, för att försöka förutsäga i vilken omfattning kreativitet och skapande kommer att få utrymme i denna. Arbetet med detta kräver att jag även studerar tidigare läroplaner (Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80 och Lpo 94) och kartlägger utrymmet för kreativitet och skapande i dessa. Mina resultat är inte slutliga, i och med att den nya läroplanen inte ännu är presenterad. Jag har dock genom tolkning av relevanta dokument och diskussion kring dessa kommit fram till att den nya läroplanen kommer att ge färre tillfällen för kreativitet och skapande i svensk grundskola än nuvarande läroplan, Lpo 94..